Farmors saft och bullar

Idag har jag stressat!
Som fan till och med!
Dagen började 07:22 med att mamma ringde. Hon hade försvit sig och glömt ringa tandläkaren som hon skulle, vilket jag sket blankt i eftersom klockan var 07:22 och jag kunde sova i alla fall 1 timme till, 2 om jag ville stressa.
När vi har pratat klart (kommer inte ihåg samtalet) så vänder jag mig om, drar det tunna täcket (filt i påslakan) över mig och lägger bestämt huvudet på Eskil (min stora rosa nalle som är jättettjock. Jag har ingen kudde hos pappa så Eskil fick duga) och blundar hårt. Det funkar faktiskt.
Nästa gång jag vaknar är klockan 08:43 och jag blöder i ansiktet. Lite lite, men ändå tillräckligt för att jag ska orka mig upp och kolla varför. Inser att det inte är någon fara, men bestämmer mig ändå för att gå upp och börja dagen med en dusch.
Duchandet kanske inte finns så mycket intressant att säga. Vatten och sånt där vanligt. (Nu kommer jag hoppa lite i tiden för annars kommer detta inlägget bli lika långt som alla andra inlägg tidigare)

Klockan 10:20 sitter jag i väntrummet hos tandläkaren. Efter 20 minuter och en Kalle Anka-tidning kommer dom och ropar in mig. Jag skulle laga ett hål, ve och fasa! Jag beställde bedövning, mest för att det känns så himla obehagligt, och samtidigt som jag gjorde det insåg jag att jag var mycket hårdare när jag var liten och skulle laga. Jag tog minsann aldrig bedövning!
Jaja, jag hatar att laga för det känns så obehagligt och låter så obehagligt och ALLT! Men en kvart senare var jag klar och jag gick glatt ut i det fina vårvädret=)
Hälsade på hos farmor och fick saft och bullar, bestämde också att jag skulle äta middag där lite senare.
Hämtade mina grejer hemma och gick förbi Ellös skola. Träffade Carolina, Annelie, Paula, Susanne, britt-Inger, receptionisten, Bengt och John. Massa trevligt folk som jag inte träffat på jättelänge!
jaja. Åt middag och satte mig på bussen till Uddevalla.
Där träffade jag mamma och vi skyndade oss att leta efter naprapaten. Vi kom 5 minuter sent. Han pratade jättefort och gav mig övningar för att töja musklerna vid atlaskotan.
Efter det rusade jag till bussen som gick 16:35, åkte hem och hämtade mina ridkläder och tog 16:50-bussen tillbaka till kampenhof. Åkte hem till Ellös, kom dit kvart över 6 och skulle med bussen klockan 7. Därimellan skulle jag äta och göra mig i ordning. Jag hann. Fick Donatello och nu har jag träningsvärk!
Det var min dag det!


Under en av bussresorna satt jag och funderade på om killar bli coolare ju äldre dom blir, tills dom inser att dom inte är så coola.
Det satt två killar i 13års-åldern på bussen. Dom spelade musik på sin telefon, men på väldigt låg volym, men ändå så det störde. (Ja, jag är en sån som stör mig på folk som spelar sin musik så hela bussen hör) Sen tänkte jag på kollarna jag brukar se i 15års-åldern som spelar högre, sen blir det som värst runt 16 och vid 18 så spelar dom knappt musik alls så det stör.

Jaja, lite djupa tankar från mig. Jag är rätt nere just för tillfället. Pappa har skällt på mig som vanligt och pappa och mamma har bråkat på grund av mig. Dessutom känns det som att jag ska vara den starka nu när pappa flyttar.
som jag nämt tidigare har jag flyttat några gånger. Och nu ska pappa flytta efter typ 20 år, och då är det jag som får ta all skit när han är stressad. Men bara för att jag har flyttat ofta betyder det inte att jag är helt likgiltig i detta. Jag tror nästan jag mår sämre av det än han gör... han är "bara" stressad. Jag menar inte att det inte är så farligt, men jag tror att vi mår dåligt på olika sätt...

Jaja, jag upprepar mig, och det är tråkigt. Dessutom måste jag sriva en engelska-novell. Jag har ingen fantasi.

Puss puss






*Emostämpel*
Do you remember those days of old times?
The days were so golden and all shining bright

Now those days are gone, now I'm here all alone
Alone, oh miseria

The sun was so shining but rain came one day
The dark came so fast and now it's here to stay

Now this is my life in this cold emptiness
Empty, oh miseria



Jag är inte emo... jag är bara wannabe=)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0